Personakt

Jonas Jonsson

Hemmansägare. Blev 57 år.

Född:1770-04-27 Vitthult Västergård, Granhult (G) [1]Oäkta.

"Den 27 April föddes och d. 28de Christnades oächta barnet Jon i Witthult Wästreg. Modren Karin Jonsdr angaf Fadren wara I.T. Wälborne Herr Nathanael Cederschjöld på Libboholm. Dopfaddrar voro Nils Ericsson i Witthult Wästreg, Per Nilsson ibm Ödeg, Hust. Lisbeth Jonsdr och H. Kjerstin Pålsdr samt pigan Maria."
 
Död:1828-01-27 Åhult, Lenhovda (G) [2]Dödsorsak: bröstinflammation.

Äktenskap med Gertrud Nilsdotter (1785 - 1831)

Vigsel:1809-11-23 Lenhovda (G) [3]Änkeman.

Noteringar

Jonas Jonsson föddes u.ä. den 27 april 1770, döptes den 28, Granhults sn. Kom som sextonåring till bonden Per Svensson i Åhult, Lenhovda. Han gifte sig sedermera med Per Svenssons dotter Elin, från Fagerhult i Ekeberga. Vid sin död efterlämnade Jonas tolv barn. Fyra från första äktenskapet med Elin Persdtr och åtta med Gertrud Nilsdtr. År 1791 den 16 juli gifter sig änkan Elin Persdtr med den då endast 21-årige Jonas Jonsson. Själv var hon 31 år. Jonas avled i Åhult 27 januari 1828 i bröstinflammation i en ålder av 58 år. Änkan Gertrud Nilsdtr dog den 23 augusti 1831, 46 år gammal. Man fäster sig vid att då hans barn döps, så är det endast hustruns släktingar som anlitas som dopvittnen. Annars var det vanligt att båda makarnas släkt fanns företrädda vid dopakten. Detta kunde peka på att Jonas Jonsson antingen helt saknade anhöriga eller var född utom äktenskapet. Efterforskningar i Granhults kyrkoarkivalier gav till en början inga upplysningar om Jonas Jonssons härkomst. Däremot har Uppvidinge häradsrätts protokoll visat sig vara en god källa. I Vitthults Västergård i annexförsamlingen Granhult bodde på 1700-talet bonden Jon Svensson. Han avled 1743 och gården ärvdes av hans tre barn, Karin Jonsdtr, Håkan Jonsson och ytterligare en dotter, gift med bonden Nils Persson, senare boende i Moheda sn. Karin Jonsdtr synes ha förblivit ogift och år 1766 ingicks en överenskommelse mellan syskonen att hon skulle få undantag och vissa specificerade förmåner i gården till döddagar mot att de båda gifta syskonen fick överta gården - ett vanligt arrangemang vid denna tid, varigenom ett ogift fruntimmer erhöll varaktig försörjning. Karins broder och svåger synes emellertid icke ha fullgjort sina åtagna förpliktelser och under de följande åren tar Karin ut stämningar på dessa för att tillvarataga sina rättigheter. Än värre synes det ha blivit då brodern och svågern senare säljer sina delar i Vitthults Västergård och till köparen transporterade sina skyldigheter mot Karin Jonsdtr. Bl.a. behandlades saken under två rättegångar år 1779. Karin synes dock icke ha blivit nöjd utan tar ut ny stämning år 1796. Vid sistnämnda tillfället står det i protokollet om Karin "att hon är 64 år gammal och har på 30 år icke haft någon förmyndare". (Enligt dåtida rättsuppfattning - f.ö. gällande till långt in på 1800-talet - så var en ogift kvinna att anses som omyndig oavsett ålder. Hon skulle vid domstol företrädas av en man, vanligen någon nära släkting.) Målet återupptas vid vintertinget i februari 1797. Då har Karin Jonsdtr i Vitthults Västregård (där hon bodde till sin död) skaffat sig rättegångsbiträde. Det noteras i protokollet att hon "är biträdd av dess son Jonas Jonsson i Åhult". Och i fortsättningen heter det "käranden tillika med sonen Jonas Jonsson i Åhult". Går man nu till födelseboken för Granhults församling år 1700 finner man för de 27 april följande notis: Den 27 april föddes och den 28 christnades oächta barnet Jon i Witthults Wästergård. Modren Karin Jonsdotr angaf Fadern wara ... Wälborne Herr Nathanael Cederschjöld på Lidboholm. Dopfaddrar voro Nils Ericsson i Witthults Wästergård, Per Nilsson ibm Ödegård, hustru Lisbeth Jonsdtr och h. Kjerstin Pålsdtr samt pigan Maria. Den sålunda utpekade barnafadern var dåvarande fänriken vid Kronobergs regement Nathanael Haqvinus Cederschiöld. Han var född 26 oktober 1745 och blev officersvolontär 1763, tog avsked med kaptens grad 1785 och dog på Lidboholm i Sjösås församling 8 december 1809. Han var då ogift. Han ägde halva Lidboholm - se text Vejdes Kronobergs läns herrgårdar. Vid tiden för Jonas Jonssons födelse var Anders Almark komminister i Granhults församling. Det heter i Herdaminnet om denna Almark att "han hade ett häftigt lynne, talade fort med värme i varje ord, var mycket nitisk i ämbetet, talade okonstlat och dolde aldrig de synder som voro i svang bland folket". - Det var inte så vanligt att barnafaderns namn infördes i dopboken då det gällde s.k. oäkta barn - kanske förklarar ovanstående citerade karakteristik varför han skrev som han gjorde. Hade Jonas Jonsson någon kontakt med sin uppgivne fader? Det lär vi väl aldrig få veta, men en omständighet i sammanhanget kan anföras. Jonas Jonsson kom som en säkerligen helt medellös pojke till Åhult. I bouppteckningen efter hustruns första man fanns såsom förut påpekats endast skulder. Tiderna var dåliga för bönderna i början av 1800-talet. Av efterlämnade bouppteckningar och bokföringen vid Kosta glasbruk framgår att byns övriga fem bönder köpte förnödenheter på kredit och erhöll lån mot inteckningar i gårdarna (man var i bruksledningen ganska frikostig då det gällde lån och krediter - på detta sätt kunde man tvinga fram större vedleveranser, och bristande vedtillgång var brukets ständiga problem). Men Jonas Jonssons bouppteckning utvisar ett helt avvikande utseende. Bouppteckningen, som är daterad den 4 februari 1828, visar att Jonas Jonsson efter dåtida förhållanden var smått förmögen. Hela gården, 5/32 Åhult, hade han i omgångar friköpt från den första hustruns syskon och barnen i hustruns första äktenskap och upptas helt gravationsfri till 750 daler riksgäld. Jonas Jonsson hade dessutom pengar utlånade i 22 poster runt om i bygden och sammanlagda behållningen i boet blev 2 178 daler - detta medan alla övriga bönder i byn alla efterlämnat intecknade gårdar och skulder. Hur förklara detta? Fick Jonas Jonsson pengar av sin fader? Mycket litet är känt om Jonas Jonsson personligen. Han synes ha varit intresserad av jakt - han var en av de få i socknen som deklarerar för jakthund på 1820-talet. Han utsågs till skallfogde, dvs det var han som svarade för vargskallen i den södra delen av socknen. Han anlitades som förmyndare och tycks haft gott anseende. Han var skrivkunnig. Det finns ett byastämmeprotokoll, som han sannolikt egenhändigt har skrivit. Jonas dog 1828-01-27 i bröstinflammation och begravdes 1828-02-03 i Lenhovda.


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1770 Födelse 1770-04-27 Vitthult Västergård, Granhult (G) [1]
1785 14 år Makan Gertrud Nilsdotter föds 1785-04-26 Änghult, Lenhovda (G) [4]
1809 39 år Vigsel Gertrud Nilsdotter 1809-11-23 Lenhovda (G) [3]
1828 57 år Död 1828-01-27 Åhult, Lenhovda (G) [2]

Källor

[1]Granhult C:1 (1696-1787) Bild 33 / sid 59 (AID: v30701.b33.s59, NAD: SE/VALA/00102)
  
[2]Lenhovda CI:3 (1839-1861) Bild 30 / sid 53 (AID: v39076.b30.s53, NAD: SE/VALA/00218)
  
[3]Lenhovda CI:3 (1839-1861) Bild 141 / sid 263 (AID: v39076.b141.s263, NAD: SE/VALA/00218)
  
[4]Lenhovda CI:2 (1740-1838) Bild 91 / sid 175 (AID: v39075.b91.s175, NAD: SE/VALA/00218)