Personakt Antavla

Johannes Baazius d.ä.

Biskop i Växjö. Blev 65 år.

Far:Benedictus Johannis Baazius Jönsson (- 1600)
Mor:N N (- 1601)

Född:1583-07-21 Ekesås, Gårdsby (G) [1]
Död:1649-01-14 Växjö (G) [1]

Äktenskap med Brita Eriksdotter (- <1660)

Vigsel:1616-07-13 [1]

Barn:
Sigrid Baaz (1619 - 1689)

Noteringar

Joannes Baazius d.ä. (ej Johannes) (på svenska: Jöns Bengtsson Baaz), född den 12 juli 1583 på prästgården Ekesås i Gårdsby socken, Småland. Död som biskop i Växjö den 14 januari 1649.

Kyrkopolitisk debattör, kyrkoherde i Jönköping 1625-47 och mellan åren 1647-49 biskop i Växjö. Han skrev sig själv alltid Joannes och ska ej förväxlas med sin bror, och på latin namne, Johan (Johannes) Baazius som var kyrkoherde i Svarttorps pastorat i Växjö stift.

Mäster Jöns, som han kallas i samtida källor på svenska, växte upp på prästgården Ekesås, strax norr om Växjö. Han grudlade sina omfattande studier i Växjö skola. Han blev tidigt föräldralös då hans far kyrkoherden Bengt Jönsson (Baas) dog år 1600 och modern året därpå. Till råga på allt förstördes föräldrahemmet av en brand strax efter faderns död. Troligen hade han då redan påbörjat sina studier vid Uppsala universitet där han troligen skrevs in i mars 1599.

Enligt traditionen fick Joannes, tack vare sin stora lärdom, redan vid 19 års ålder förrätta gudstjänsten i Konga härad sedan åtskilliga präster dött i pesten 1602.

Därefter vidtog studier vid de protestantiska lärosätena i Tyskland. När han i oktober 1605 skriver in sig vid universitetet i Wittenberg är det första gången släktnamnet Baaz noteras i en bevarad källa. I Wittenberg blev han fil. mag 1610.

Gick i skola i Växjö, var i Uppsala 1599, studerade i Wittenberg 1605, fil mag där 1610-03-17. Hade även varit i Helmstedt, Jena och Giessen i febr 1608. I Rostock 1608. Efter hemkomst till Sverige rektor i Växjö 1612, teol. lektor i Växjö 1617, kyrkoherde i Växjö 1624-11-11 samt Biskop i Växjö 1647-03-03. Bevistade riksdagen 1621, 1647 samt utskottsmöte 1638. En utförlig skildring kan man få om Johannes om man läser Jönköpings historia II Jönk 1918 sid 250-273. Bl.a. står det om tvänne märkliga händelser 1625 samt 1627 (en dräng som frestades av djävulen och en skolgosse, som höll botpredikan från kyrktornet båda anförda av Johannes. Troligen hada han fler barn än dessa då han skrev brev till Axel Oxentierna 19/8 1637 om svårigheterna att hålla "flere sina små söner" till studier.

Enligt Rhyzelius var han "en icke mindre from och behaglig än klok och allvarsam man", och hans handlingar jäva icke detta omdöme. Johannes ville bevira den slapphet och sederna lösaktighet, som företrädaren ej mäktat, kanske inte velat råda bot på. Så den 14 december 1647 gjorde han som biskop i Växjö stift en hel del stadgar som skulle efterlevas. Bland annat årlig sockenstämma där böterna till kyrkan skulle drivas in (kyrkliga förselser) såsom om det från ett matlag någon inte kom på gudstjänsten så fick husbonden böta två öre slivermynt per person, lika mycket fick den betala som stannade ute på kyrkogården efter gudstjänstens början, den som försummade gudstjönsten antingen på söndag eller helgdag av dryckenskap eller hade rest bort fick böta en mark och sex öre smt, även den som kom drucken till kyrkan fick böta samma summa samt den som förde oljud i kyrkan, inga trolovningar skulle göras av gemene folk utan pastorns vetskap, hade han trolovat dem, skulle han påminna dem att låta viga sig inom visst år och dag skedde ej detta fick de böta ett par oxar, de som trolovade sig utan pastorns vetskap fick böta en riksdaler. Om någon fästman lägrade sin fästmö, innan de voro vigda skulle han böta en riksdaler, kunde han ej böta denna summa fick båda stå i vapenhuset de söndagar då det lystes för dem, lät en lägrad brud viga sig med krona skulle man blott ej plikta en riksdaler utan även en halvriksdaler för kronobrott (då visste de ej om att det kunde finnas för tidigt födda barn), om någon var skyldig kyrkan och ej betalade med pengar eller arbete fick han stå i vapenhuset en söndag under gudstjänsten, ville han ej detta utan tredskades skulle han sändas till domkapitlet för att där dömas. De mål som pastorn ej klarade av skulle ha hänskjuta till prosten. Dessa böter skulle avlämnas vid nästa prästmöte med prosten och kapitlet. Även prästerna fick en del pålagor, de var tvugna att akta sig att från predrikstolen utsprida fåfänga saker och mirakler endast hålla sig till den bibliska texten, samt ej skola offentligen bestraffa en syndare utan att först hava enskilt varnat honom och vid dopet skall vattnet ösas med full hand, så att ej några kunna försmädligen säga, att man dröper barnen, pastorn skall även hålla sin kyrkobok klar och vart år göra räkenskap med sin församling.

Joannes Baazius d.ä. (ej Johannes) (på svenska: Jöns Bengtsson Baaz), född den 12 juli 1583 på prästgården Ekesås i Gårdsby socken, Småland. Död som biskop i Växjö den 14 januari 1649.

Kyrkopolitisk debattör, kyrkoherde i Jönköping 1625-47 och mellan åren 1647-49 biskop i Växjö. Han skrev sig själv alltid Joannes och ska ej förväxlas med sin bror, och på latin namne, Johan (Johannes) Baazius som var kyrkoherde i Svarttorps pastorat i Växjö stift.

Mäster Jöns, som han kallas i samtida källor på svenska, växte upp på prästgården Ekesås, strax norr om Växjö. Han grudlade sina omfattande studier i Växjö skola. Han blev tidigt föräldralös då hans far kyrkoherden Bengt Jönsson (Baas) dog år 1600 och modern året därpå. Till råga på allt förstördes föräldrahemmet av en brand strax efter faderns död. Troligen hade han då redan påbörjat sina studier vid Uppsala universitet där han troligen skrevs in i mars 1599.

Enligt traditionen fick Joannes, tack vare sin stora lärdom, redan vid 19 års ålder förrätta gudstjänsten i Konga härad sedan åtskilliga präster dött i pesten 1602.

Därefter vidtog studier vid de protestantiska lärosätena i Tyskland. När han i oktober 1605 skriver in sig vid universitetet i Wittenberg är det första gången släktnamnet Baaz noteras i en bevarad källa. I Wittenberg blev han fil. mag 1610.

Släkten Baaz (ofta latiniserat Baazius), prästsläkt utgången från prästgården Ekesås i Gårdsby pastorat av Växjö stift. Under 1600-talet kom flera av släktens medlemmar att göra betydande insatser för riket i allmänhet och dess statskyrka i synnerhet.

Släktens mest kända medlemmar var den under 1630-talet omstridde kyrkopolitiske debattören, senare biskop i Växjö, Joannes Baazius d.ä., samt tre av hans söner vilka kom att göra betydande insatser med i tur och ordning; pennan, svärdet och korset: Äldste sonen Bengt Baaz (adlad Ekehielm) var lärare för prins Karl Gustaf (den blivande Karl X Gustav) och slutade som underståthållare i Stockholm. Erik Baaz (adlad Leijonhielm) var bland annat överste och kommendat på Kalmar slott, senare vice landshövding i Kalmar län. Den yngste sonen, Johannes Baazius d.y., kom att gå i faderns fotspår och sluta på den lutherska kyrkans högsta post; Svea Rikes Ärkebiskop.

Släktvapnet, som kan beläggas i samtida källor tidigast från slutet av 1570-talet visar i sköld en bjälkvis ställd ekkvist med tre uppåtväxande ekollon. Vapnet går igen i senare generationers sigill men även i de adliga vapnen för ätterna Ekehielm och Leijonhielm.

Släkten kan ledas tillbaka till Jöns Olsson (halvhjort) som tidigast (i samtida källor) från mitten av 1500-talet kan beläggas som kyrkoherde i Gårdsby socken, Norrvidinge härad i Småland. Av sin samtid vanligen kallad Herr Jöns i Ekesås var han församlingens herde fram till omkring år 1574. Därefter ansvarade han, åtminstone för ekonomin, för återuppbyggnaden av domkyrkan i Växjö efter danskarnas härjningar 1570. Enligt vad sonsonen Joannes Baazius d.ä. anger, bland annat i sin år 1642 tryckta kyrkohistoria, skulle farfadern på 1520-talet varit dekan vid domkapitlet i Växjö.

Sonen, Bengt Jönsson (Baas), kom att efterträda fadern på kyrkoherdetjänsten i Gårdsby. På den gravsten som bröderna Joannes Baazius d.ä. och dennes broder kyrkoherden i Svartorp Johan Baazius reste omkring är 1628 över herr Bengt i Ekesås (d. 1600) kallar de fadern uttryckligen B. Baas, vilket skulle tyda på att släktnamnet var antaget redan under 1500-talet.

Det första samtida skriftliga belägget för släktnamnet härrör från 1605 då den blivande biskopen skriver in sig som Ioannes Benedicti Baatz vid universitetet i Wittenberg.


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1583 Födelse 1583-07-21 Ekesås, Gårdsby (G) [1]
1592 Systern Karin Baaz Bengtsdotter föds 1592 Gårdsby (G)
1600 Fadern Benedictus Johannis Baazius Jönsson dör 1600 Gårdsby (G) [2]
1601 Modern N N dör 1601 Gårdsby (G) [3]
1616 32 år Vigsel Brita Eriksdotter 1616-07-13 [1]
1619 35 år Dottern Sigrid Baaz föds 1619-05-19 Växjö (G) [3]
1647 Brodern Johan Baaz dör 1647 Svarttorp (F) [4]
1649 65 år Död 1649-01-14 Växjö (G) [1]

Källor

[1]Smolandi Upsalienses I, nr.26
  
[2]Växjö stifts herdaminnen
  
[3]Herdaminnen
  
[4]Smolandi Upsalienses I, nr.63